När ens egna ord kommer tillbaka!

Jag har under de senaste 10 åren sagt att cyklister inte springer och påpekat detta till alla som gjort detta.  Men så i torsdags så hände det ofattbara inne på löplabbet i Malmö, Jag gick nämligen ut därifrån med ett par halv sponsrade löpskor. Senare på kvällen så fick sig bilisterna i Trelleborg sig ett gott skratt när denna skadeskjutna cyklisten kom springandes. Ja jag vet att det knappt kan kallas löpning men jag får kalla det något.
Otroligt nog så hade jag knappt någon träningsverk i fredags. Förstår det inte men jag bara tackar och tar emot.
Det var lite som när man har haft en rolig utekväll och vaknar dagen efter mår bättre än man förtjänar. Det var lite samma i känsla i fredags. :)
Givetvis visste jag att jag skulle få äta upp allt jag sagt de senaste åren och det tog inte lång tid innan det kom. Men det är bara att ge igen, lovar att jag kan ta det :)

Sitter i skrivande stund i soffan och det bara kryper i benen. Vill ut och träna men där är aktiviteter planerat hela dagen. Det tyder väl starkt på att man har någon bokstavskombination som inte finns på papper än. Men som tur är så är det trevliga familjeaktiviteter.

Framtidsplanerna börjar ta form ordentligt och kommer presenteras inom kort.

Hösten kan vara vaker trots allt.

Ja hur gick detta till egentligen?

     

Lika för alla idrotter och idrottare!

Ja det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Utlovade ett utförligare inlägg angående doping men jag får lugna mig lite där. Reportern jag pratade med var inte allt för glad när jag skrev att jag höll på med ett blogginlägg om det vi pratade om. Så jag får skriva om det inlägget och posta det längre fram.

Träningen just nu är på sparlåga och när lusten kryper på så blir det träning. Så blir det i alla fall en vecka till. Cyklade 1.5 h i tisdags, körde styrketräning (första passet) i onsdags och simmade i fredags så helt stilla har jag inte suttit.

När det gäller styrketräningen så blir man förvånad varje år hur satans mycket träningsvärk man kan få. Körde rörelserna med minsta möjliga belastning men trots det så har jag fortfarande fruktansvärt ont i baksida av låren.

Simma har jag inte heller gjort på x antal år. Man har ett muskelminne och en känsla hur det kändes när man tävlade. Men den stämmer inte riktigt överens men verkligheten tyvärr J

Måste trots allt skriva lite om doping i detta inlägg. Det kom fram nu i förra veckan att Therese Johaug åkt dit för doping. Då var det helt plötsligt väldigt synd om henne och det var inte hennes fel. Hon är till och med fri att tävla fram tills allt har utträtts. Hon hade möjlighet att stänga av sig själv men det valde hon att inte göra.

Där var en italiensk cyklist för ett par år sedan som åkte dit på samma prestationshöjande preparat och fick 15 månaders avstängning. Varför skulle det vara annorlunda för att du kommer från Norge och åker skidor?

Det är upp till varje idrottare att själv ansvara för vad som används på kroppen och vad som stoppas i kroppen. Det är inte någon läkares skuld som kan säga upp sig med omgående verkan så fort det går lite snett.

Det ska vara samma regler i alla sporter oavsett om de är privat ägda ligor/tävlingar eller inte.

Nu väntar lite mer planering om framtiden som kommer presenteras inom snar framtiden.

Hoppas på lite fler inlägg i veckan

Ciao

92 år ung och vet vad han pratar om!

Då var man tillbaka i kylan och vardagen här hemma igen. Borta bra men hemma bäst stämmer väldigt bra och ännu bättre efter att Lova kom.  

När man öppnar dörren och där spring fram någon som säger pappa. Det är magiskt.

Förövrigt är där många spännande bollar som är i rullning på alla håll och kanter. Kan jag bara lyckas att få några av dessa i mål så blir 2017 väldigt spännande. Både för mig som idrottsman, företagare och som privatperson.

Igår så fyllde en av mina största förebilder 92 år. Det är Farfar Börje jag pratar om. Han är 92 år ung och cyklar ca 1.5 h varje dag, Kör bil (kanske på gränsen nu) och köpte nyligen en iPad så han kan hänga med.

Det är otroligt hur man vid 92 års ålder kan vara så pigg i både kropp och knopp. 

Han har haft stor betydelse för cyklingen i Skåne. Inte som aktiv utan som ledare och ordförande.

När man pratar cykling med honom så har han en klar blid om vad det handlar om: Cykling handlar om att köra från sin kompis oavsett om det är träning eller tävling. Dom som säger något annat ljuger. J

När man tänker lite mer på det så stämmer det ganska bra. Hur ofta sitter man inte på träningar där folk hela tiden ska vara halvhjulet före sin kompis, eller så fort där kommer en skylt så ska det spurtas. När någon går in i väggen så är där alltid någon som blir glad inombords. Eller när man sitter i klungan som ska köra om 14: onde plasten så ska det spurtas som om det vore på liv eller död enbart för att stå före sin kompis i resultatlistan.

Så lite rätt har trots allt den där gubben J

I morgondagens inlägg tänkte jag tyvärr åter igen skrapa lite på ytan när det gäller doping. Pratade länge och väl med en amerikansk reporter för ett stort cykelmagasin nere på Tobago och han berättade en del tråkiga saker. Sen vet jag absolut att man ska ta det med en nypa salt men det han säger ger tyvärr mening när man tänkt på det ett tag.

Nu är det snart helg och det kommer inte köras 1 meter på cykeln denna helg.

Ciao

Det blev fel så jag fick några UCI poäng iallafall!

Ja då sitter man här första dagen på en efterlängtad semester från cykling och träning.

Igår på prisutdelningen så fick jag ett litet plåster på såret efter en hård dag på cykeln. Där var nämligen 1 cyklist före mig som inte riktigt hade kört regelmässigt rätt och blev diskad. Det visade sig nämligen att han inte hade cyklat alla de 120 km själv utan hängt i lite bilar här och där. Så tack vare att kommissarierna gjorde sitt jobb så fick jag 3 UCI poäng in på mitt konto och en 10:onde plats igår. Det är inte många poäng men det är alltid något att ta med sig hem.

Här händer inte allt för mycket idag förutom att jag har lyckats att bränna mig något så otroligt på mina fötter. Så går det när huvudet har tagit semester. Inte för att man var allt för skarp där uppe innan heller J

Jag vill passa på att i detta inlägg tacka alla som hjälpt mig i år på ett eller annat sätt. Det största tacket ska min sambo Kajsa ha. Utan henne så hade det aldrig fungerat.

Tack till sponsorer som gör att det är möjligt att göra detta:

Bil Larsson i Trelleborg

Clifbar Sweden

Karlocha

Forze socks

Tack även till Centric i USA (även om det inte blev riktigt som det var tänkt), IBT Isolering (som jag kört för de senaste månaderna) och CK Ringen.

Jag utlovade en liten sammanfattning av säsongen idag men ska vara helt ärlig och säga att den inte riktigt är helt klar. Har varit lite för lat idag kan jag erkänna. Men den som väntar på något gott väntar 

aldrig för länge.

Blek cyklist som solar.

Fin utsikt om man tar bort den klena cyklisten.

Ursäkta uttrycket men…..!!!!

Jag vet inte riktigt hur jag ska starta detta inlägg. Ligger återigen i sängen totalt utslagen. Men inte riktigt lika utslagen som min rumskompis som är någonstans mellan liv och död just nu.

Idag kördes den stora tävlingen här borta UCI loppet runt Tobago. Bara att köra runt ö fan är hårt, ska man sen göra det med ett gäng från Sydamerika och Europa så blir det bara 10 gånger hårdare.

Tävlingen är bara 120 km lång men tar ca 3.40 så det visar lite hur hårt det är.

Vi backar tillbaka bandet och tar det från början. Starten var redan 07.30 i morse så man ska slippa köra i den värsta värmen. Så kl 06.30 rullade vi från hotellet till start.

PSL som är det största och starkaste laget här borta satte sig i front direkt och offrade 3 man innan första stigningen. Det passade mig perfekt. Detta gjorde att huvudfältet bara var ca 25 man stort på toppen av första stigningen. För en gångs skull satt jag ganska enkelt med utför och kom in i nästa backe fint. Här startade tävlingen på allvar och det blev kört riktigt hårt samtidigt som det började regna.

Fältet gick från 25 man till ca 8 st och jag satt fint med samtidigt benen hade det fint. Men därefter började HELVETET.

Kunde märka att det blev riktigt hårt och när jag hoppade till på sadeln så kunde jag känna fälgen. Några väl valda ord kom ut ur min mun samtidigt som jag fick ett nytt hjul. Problemet var att denna fälg var något smalare än min egen så utan bromsverkan i det kraftiga regnet så blev jag tvungen att stanna en gång till för att justera bakbromsen.

I och med att det är så enormt kuperat så måste man göra allt jobb själv för att komma tillbaka. När jag började närma mig så fick jag fan punktering på framhjul och det var bara att stanna igen. Körde ett par km till innan bakhjulet brakade sönder och återigen blev ett stopp nödvändigt. Det som såg otroligt bra ut var nu totalt svart.

Fick en cola av service bilen och sen blev det ett långt tempolopp innan jag faktiskt kom ikapp 5 st som hade blivit satta i grupperna framför.

Så avlutade dagen på en otroligt irriterande 11:e plats. Topp 10 får UCI poäng och mer betalt för placeringen.

Nu med lite distans till det hela så är en 11:e plats okej men det kunde ha blivit till något så mycket bättre. Det är bara att inse att cykling inte alla gånger är rättvist.

Som om nu allt detta var nog för idag, så kom vår mekaniker efter loppet och såg en aningen ledsen ut. Min första tanke är att han var ledsen över hur dagen hade utvecklat sig. Det var han också men vid ett av hjulbyten så hade han glömt ta med mitt helt nya Campa hjul från djungeln. När han berättade detta så visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. När de körde ut för att leta efter hjulet så var det så klart inte där. Men men shit happens, det är trots allt bara ett hjul.

Nu blir det en hamburgare och en öl eller 2. J

Imorgon kommer en liten sammanfattning av säsongen och lite om framtiden. Så hoppas ni vill läsa då också. Man kan snabbt säga att dagens avlutning på säsongen speglar lite hela säsongen om mat tar bort USA tiden.

Ciao