Hur går det?

Ja som många av er nog vet så blev Nice Ironman inte den roliga tillställningen som jag hade hoppats på. Efter en kurva under en utförskörning så fick jag punktering när jag skulle dra igång och drog direkt i gatan.
Följderna blev ett nyckelben som är brutet på 2 ställen samt ligamenten i axeln är av. Istället för en magisk målgång i Nice blev det ambulans till sjukhuset i Grasse och en kamp mot en ohjälpsam fransk sjukvård. Otroligt synd då jag var på väg upp i resultatlistorna och hade en god känsla i kroppen.

Nu sitter jag dock hemma i Trelleborg efter fantastisk hjälp av SOS internationell. Kan väl inte säga att smärtan är mindre men skönt att vara hemma. Tyvärr står bilen kvar i Frankrike men hoppas på att försäkringsbolaget får hem den så småningom.

Tyvärr visade sig inte den svenska sjukvården sig från sin bästa sida idag utan måste vänta till efter helgen med fortsatt behandling. Hade blivit lovad hjälp idag men så blev det så klart inte.
Men trots detta så tycker jag att humöret är relativt bra :)

Kroppen har sett bättre dagar!

Tur man är van vid skrapsår!

Sällskap i sjuksängen i Frankrike!

En som tyckte det var spännande att flyga hem.

Hur mina tankar går om framtiden kommer imorgon.