Sista inlägget här!

Ja detta bli mitt sista inlägg på denna bloggen. Följa istället med mig till mig hemsida: www.patrikericsson.se

Där kommer bjudas på både det ena och det andra.

Tack för denna tiden här.
Patrik

Ny opererad!

Det blir inget längre inlägg idag utan vill bara skriva att jag blev operera igår morse och allt gick helt enligt planen.
Nyckelbenet har blivit ordentligt fixerat och ligamenten är tillbaka på sin rätta plats. Det är just ligamenten som jag ska vara försiktig med under min rehab och återhämtning.

Det var dock något jobbigt mentalt att vakna upp igår och vara tillbaka på ruta 1 med ny smärta och sämre rörlighet. Men nu när jag skriver detta så börjar det redan att bli något bättre uppe i huvudet.

Hej Hopp

Tänkte ta en ny kvart på soffan. Ciao

Racerapport så länge det varade.

Idag är det precis en vecka sedan jag stod på startlinjen för att köra Ironman Nice med stor spänning. Som ni alla vet så gick det inte helt enligt plan.

Men tänkte ändå skriva ett par rader om hur tankarna gick inför starten och under den tiden jag tävlade. Fick en näst intill perfekt uppladdning förutom att ett simpass uteblev pga stora och oroligt vatten. Var inne i Nice på fredagen för att hämta ut alla påsar, nummerlappar med mera för att på lördagen åka in på PRO möte. Där sattes min tankeverksamhet igång. Där satt jag som har gjort en tri satsning under några månader med några av världens främsta Ironman atlheter både på dam och herrsidan. Det kändes smått overkligt. Trots detta så kände jag mig lugn och trygg resten av lördagen. Tror lugnet kom mycket från att jag gick in med inställningen att jag bara kan göra mitt bästa.

När klockan ringde 03.45 på söndagsmorgonen så var jag så redo jag kunde bli. Dock var jag lite för passiv i simstarten och hamnade längst back i starten. Detta kostade mig tyvärr chansen att komma med förstaklungan som simmade iväg. Detta är också en sak jag måste lära mig med havssimning.  Det är betydligt lättare att ligga på fötter än att hålla farten själv. Men stressade inte upp och håll mitt tempo. Väl upp ur vattnet så var jag något besviken på min simning och är fortfarande det.

Ut på cykeln så höll jag bra watt direkt och plockade några placeringar ganska snabbt. Första 1.5 h på cyklingen gick bra och hade fortsatt bra tryck. Fram hit så hade det varit mer uppför än utför. Strax innan den långa stigningen så fick jag en liten dipp men min kärlek till att köra uppför fick mina watt på rätt spår igen. Då olyckan skedde så var det den hårda delen av cyklingen avklarad och det var mest lättåkt kvar. Tror jag låg 8:a-9:a då jag gick i backen.

Hade en önskan om att bli topp 10 och vet inte om jag hade lyckats med detta, men var en bit på vägen i alla fall.

Trots vurpan så känner jag att jag har i denna världen att göra och med tanke på hur kort tid jag har gått inför detta så finns där bra utvecklingspotential. Tror jag hade nämt detta innan.

Tittar man på topp 3 på Ironman Nice så är det bara att ta av hjälmen och säga grattis. OTROLIGT imponerande.

Så när jag skriver detta så är jag mer sugen än någonsin att dra igång igen men ett par läkarbesök imorgon får avgöra när detta kan ske. Men har börjat så smått i alla fall.

En start iallafall!

Nu väntar sängen. Ciao

Ber om ursäkt för diverse felstavningar och felskrivningar. Att bara skriva med vänster är inte helt enkelt J

Hur går tankarna nu?

Hade någon frågat mig i ambulansen på väg ner till sjukhuset på de små dåliga vägarna hur framtiden ser ut så hade mitt svar blivit något likande detta:

Jag ska sälja varenda träningspinal jag har och ligga i en solstol med en kall öl i min hand för resten av mitt liv. Gör det ont någonstans så ska jag be någon vända på mig. Smärta tillhör mitt förflutna nu. Jag var så otroligt besviken och less på det hela timmarna efter vurpan.

Men efter ett känslosamt samtal till Kajsa på sjukhuset och några dagars eftertänksamhet till det hela så har svaret ändrats.

Givetvis ska inte en otursam punktering sätta stopp för nästan 20 år på elitnivå. Därför har jag bestämt mig att komma tillbaka starkare och smartare än någonsin.

Så jag vänder detta helvetet till något positivt istället. När väl smärtan börjar lägga sig och operationen är gjord så får jag mer tid till familj och vänner under ett tag. Det är dessa fantastiska människor som stöttar mig i alla mina galna idéer. Det är inte alltid dåligt att få ett avbrott och få distans till idrotten.

Får även lite extra tid till reflektion och planera saker så man kan göra saker 100% rätt när träningen drar igång igen. 

Så blir det inte i år så blir det 2018 ni åter igen ser mig på startlinjen och då starkare än jag var när vurpad skedde i söndags. Planeringen är redan igång och spännande saker är redan på gång.

Försöker även få ihop ett starkare team runt mig med fler sponsorer och fler samarbetspartners. En ny fräsch hemsida är runt hörnet och släpps snart live.

Ska komma tillbaka till detta.

Hur går det?

Ja som många av er nog vet så blev Nice Ironman inte den roliga tillställningen som jag hade hoppats på. Efter en kurva under en utförskörning så fick jag punktering när jag skulle dra igång och drog direkt i gatan.
Följderna blev ett nyckelben som är brutet på 2 ställen samt ligamenten i axeln är av. Istället för en magisk målgång i Nice blev det ambulans till sjukhuset i Grasse och en kamp mot en ohjälpsam fransk sjukvård. Otroligt synd då jag var på väg upp i resultatlistorna och hade en god känsla i kroppen.

Nu sitter jag dock hemma i Trelleborg efter fantastisk hjälp av SOS internationell. Kan väl inte säga att smärtan är mindre men skönt att vara hemma. Tyvärr står bilen kvar i Frankrike men hoppas på att försäkringsbolaget får hem den så småningom.

Tyvärr visade sig inte den svenska sjukvården sig från sin bästa sida idag utan måste vänta till efter helgen med fortsatt behandling. Hade blivit lovad hjälp idag men så blev det så klart inte.
Men trots detta så tycker jag att humöret är relativt bra :)

Kroppen har sett bättre dagar!

Tur man är van vid skrapsår!

Sällskap i sjuksängen i Frankrike!

En som tyckte det var spännande att flyga hem.

Hur mina tankar går om framtiden kommer imorgon.

Tack för senast men nu är det dags igen!

Jag måste börja med att tacka för alla heja ropen och peppande ord inför Jönköping Ironman 70.3. Det värmde och hjälpte mig när det var som hårdast.

Har tyvärr inte fått loss fingrarna för att skriva en racerapport än men får summera ihop både Jönköping och Nice efter morgondagens galenskap.

Men kan skriva några korta ord om Jönköping. Jag hade hoppats på att alla 3 grenarna hade gått lite snabbare, framförallt cyklingen och löpningen. Men där är mycket att göra bättre så ser fram emot utvecklingen som kan göras.

Vad händer då imorgon kan man fråga sig? Jo jag sitter i skrivande stund nere i Frankrike och närmare bestämt i Antibes för att köra Nice Ironman på söndag. Det kommer bli en otroligt hård historia på alla sätt och vis.

Man kan säga att det inte är en speciellt snabb bana men den är OTROLIGT hård. Men det ser jag väldigt mycket fram emot.

Pro fältet imorgon!

Sitter nu och har gjort allt redo inför morgondagen. Cykeln är på plats och de olika påsarna hänger på sina rätta ställen. Magen är full och vätska finns det gott om i kroppen så kl 06.25 imorgon är jag redo.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ha för målsättning mer än att göra ett så bra race jag bara kan. Då detta är ett se och lära år så är det svårt att ha placeringsmål. Jag vet att jag ligger en bit efter dom bästa på löpningen, men att jag kan vara med och fajtas ordentligt på de 2 första delarna.

Så det är bara att ta smärtan och göra det bästa av det hela.

Det verkar som om det kommer att bli simning utan våtdräkt vilket helt klart är till min fördel och att cykelbanan bjuder på lite mer än 2000 höjdmeter. Så det kan jag inte heller klaga på. Det ända jag kan klaga på är de där 42 195 m som ska springas J

Nu är det inte många timmar kvar så nu väntar sängen. Klockan ringer 03.50 imorgon.

Mitt nr är 26 för er som vill följa mig.

Min super mekaniker är med och fixar

NU KÖR VI!

Allt som rullar ska rulla lätt.

Nu är allt klart och redo för tävlingen i Jönköping på söndag. Sista passet här hemma avverkades i morse och cyklingen kändes riktigt bra. Nu väntar lite lätt träning på lördag och fin massage ikväll.

Cykeln är också redo. Den har fått otroligt mycket kärlek den senaste tiden. Har innan tyckt att Ceramic speeds produkter har varit i överkant för dyra och lite överskattade. Men efter att jag bytt ut allt som rullar på min cykel så måste jag helt klart säga att jag har haft fel. Det är en otrolig skillnad. Ja det kostar en hel del pengar men när man ska köra tempo under så lång tid så är det en bra investering.

Kitad och klar!

Dagens träning kördes på mina 90 mm Boyd hjul och även dessa rullar helt fantastiskt. Så jag kan inte klaga på cykeln om det inte går snabbt nog på söndag.

Här är några filmer.

Har även lyckats att vara med i Trelleborgs Allehanda idag.

Trelleborgs allehanda gjorde ett fint reportage i dagens tidning.

Ett kortare inlägg kommer imorgon igen.

Ciao