Fredag!

Ja då var det Fredag igen och lite styrketräning väntar runt hörnet. Blir lite knäböj, stöt och massa mage idag. Det har tagit ett bra tag men nu tycker jag att musklerna börjar vänja sig vid styrkan och man kan lasta på lite mer vikter.
Sen efter nyår ska man omvandla styrkan till styrka och fart på cykeln.

Lite tankar när det gäller Astanas continental team. Jag har fått köra mot dessa under ett par år. Första gången jag stötte på detta laget var när jag var nere i italien. Minns att jag flög av en tävling tillsammans med tempofenomenet Luke Durbridge. Vi bara kollade på varandra och skakade på huvudet. Visst jag hade agerat hjälpare stora delar av tävlingen men ändå, dom körde som motorcyklar. Tror där var 20-25 man kvar i täten och hela deras lag satt kvar. Redan då kunde man bittert konstatera att dom hade käkat något annat än pasta till lunch.
Men något som är otroligt glädjande är att dom inte kommer undan längre. Fuskar man idag så åker man dit för eller senare och det känns otroligt skönt. World Touren har aldrig varit så ren som den är idag och även lägre ner i serierna så blir det allt renare och renare.
Har fått frågan flera gången om det inte är tråkigt att köra mot dopade cyklister. Visst är det så men jag kan samtidigt inte påverka vad andra gör. Jag kan bara fokusera på mitt och lita på att ärlighet vara längst.

Man kan skriva hur mycket som helst i detta ämne men då blir det tråkigt att läsa till sist.

Nu ska här lyftas vikter.
Ciao

Huvudets kraft!

För att vara så förberedd man bara kan inför nästa säsong så har jag valt att samarbeta med en idrottspyskolog. Det har varit otroligt givande och det är fantastiskt hur mycket man påverka med bara tankens kraft.
Det kräver lite mod att erkänna för sig själv att man inte reder ut vissa saker och när man kommer in i rummet för första gången så känner man sig otroligt naken. Men för varje gång man är där så får man mer och mer kläder på sig och känner sig bekväm i situationen av att bli "granskad". Det behöver givetvis inte vara så för alla men det var så jag kände det. Nu går jag dit och känner ett otroligt lugn när jag sitter där.
En av sakerna vi jobbar stenhårt med är att inte vara "rädd" när man sitter på cykeln utan känna en trygghet istället. Tyvärr har jag varit lite rädd av mig sen jag blev påkörd. Men vi är på god väg att hitta lösningar på detta problemet också.
Tror detta kan vara en av nycklarna till ett framgångsrikt 2015.

Idag blev det ett fint pass på lite över 4 h och för första gången denna vintern så kördes det lite intervaller. Inga våldsamma intervaller utan mer för att komma igång. Har inte kört någon intervall sedan innan Tobago så det var på tiden.
Vädret idag var bättre än Tisdagens råkalla träning. Slapp även bråka med våldsamma yrkeschaufförer idag!

Nej nu ska jag packa ihop datorn och börja baka lite lussekatter som man kan ha i bakfickan under träningarna framöver.

Ciao

Yrkeschaufförer ska man akta sig för!

Hoppade upp på cykeln för dagens träning och rullade lite zick zack ner mot Skanör. Tanken var att få ett pass på runt 3 h. Jag hade sällskap av min följeslagare LG även idag. Vi satt och småpratade när vi hör hur en bil lägger sig på tutan. Det var inte en sådan tut som bara vill varna utan personen släppte aldrig tutan. När han väl körde om oss farligt nära i en taxi mini buss och räckte finger med båda händerna så svartnade det för mina ögon.
Jag tryckte till i pedalerna och körde ikapp idioten och han fortsätter bara med att räcka finger tills jag lyckas få stopp på honom.
Han förklarar då att han gärna kör över oss och att vi är olagliga som kör på vägen. När det i själva verket var så att halva LG körde på vägen för jag körde på cykelbanan där halva LG också körde. Visst vi sinkade säkert honom 1-2 sek men är den tiden så mycket värd så man måste köra över någon för att nå fram?
När jag sedan frågar hur han kan vara yrkeschaufför så hoppar han ur bilen för att hoppa på mig. Som tur var puttade jag min cykel mot honom och bad honom köra därifrån. Han hoppade in i bilen. Men jag snabba mig för att knacka på rutan för att be om hans visitkort som jag givetvis inte fick. Kan det vara så att han trots allt hade gjort fel och vad rädd för något?

Vellinge Taxi kan inte ha allt för höga krav på deras anställda eller se till så dom mår bra. För vill man i sitt yrke både köra över folk och slå ner folk så bör man nog tänka efter en gång extra om man verkligen befinner sig på rätt plast här i livet. Jag har kontaktat Vellinge taxis mest för att se vad dom säger. Ska bli spännande.

Så ser ni en vit mini buss med Vellinge Taxi´s skyltar så akta er. Mannen som kör denna mår inte speciellt bra.
Tänk en gång extra också innan ni bokar en taxi resa.

Nog om det, träningen flöt på bra annars trots den råa kalla vinden. Nu väntar lite arbete och om några timmar lite styrketräning.


Ciao

Hård helg!

Ja det blev mycket härlig träning denna helgen. Det började med Orup night ride i Fredags kväll. Det var en hård omgång vill jag lova. Jag är inge MTB stjärna och det bekräftades under de nästa 3 h jag körde i Fredags. Men roligt var det trots att det var nära på att gå åt helvete ett par gånger :)
Där var ett par cyklister som visste hur man kör i skogen, blir alltid lika imponerad av folk som är duktiga på saker. Man stod som en gran när dom kom förbi.

Var inte i säng förrän vid 01 på natten och på Lördagen skulle det trampas mot Åhus för julbord med laget. Det är inte var dag man kör 130 km/5h i någon typ av motvind men så blev fallet i Lördags.
Får tacka Åhus Strand för en trevlig kväll. Sen är det alltid trevlig att träffa laget, helst efter en otroligt väl genomförd säsong.
Igår var det bara att hoppa i cykelkläderna för att trampa mot Trelleborg igen med en liten omväg för att få lite distans på det hela.
Det är otroligt roligt att kunna cykla från punkt A till B och på vägar man inte kommer på varje dag.

Framöver kommer jag berätta vad som kommer hända under 2015. Det kommer bli ett otroligt spännande och bra år på alla sätt och vis.

Nej nu får det blir en kopp kaffe så man klara av denna grå kalla december dagen.

Ciao

Omstart!

Ja nu har det gått ganska lång tid sedan min olycka i USA och jag kan ta upp skrivandet här på bloggen igen.

Jag var tvungen att sluta skriva då en rättsprocess startades i USA. Den är tyvärr fortfarande igång men det är okej för mig att börja skriva lite här igen. Men jag kommer dock inte skriva något om olyckan eller se tillbaka till den dagen.
Det jag däremot kommer skriva om är allt möjligt som rör ämnet cykel och hur det är att vara cyklist. Jag kommer även ge min syn på hur samhället fungerar eller inte fungerar när jag känner för det.
Ska även försöka ge lite tränings råd när jag kommer på något jag tycker är bra!

Kan börja med att skriva att i kväll åker min oskuld när det gäller MTB tävling. Ska bli spännande att tävla MTB när mörkret lagt sig tungt över skogarna. Loppet är 4h plus 1 varv och jag kommer dela dessa 4 h med en ungdomscyklist. Får se vem som orkar mest :)

Ha en toppen helg så hörs vi på söndag igen
Ciao

"Hemma" igen!

Är utskriven från sjukhuset och tillbaka i huset. Det går sakta framåt, jag har fått 2 nätter med ok sömn och bara det gör att man blir lite starkare.

Har fortfarande smärtor i en kroppen och då framförallt i ryggen. För er som är insatta i ryggens anatomi så är det ryggkotorna T12 och L2 som har fått frakturer.
Jag har fått ett ryggskydd som hjälper mig att hålla upp ryggen och den gör även så jag kan vara uppe och röra mig.

Vad som händer de närmsta dagarna vet jag inte så mycket om just nu, men att jag kommer tillbringa mycket tid i sängen det vet jag med säkerhet.

Åter igen stort tack för allt stöd!

Amerikansk sjukhusfrukost!

Stort tack för allt stöd!

Ja åter igen blir jag rörd av allt stöd som jag fått sen igår. Jag mår under omständigheterna bra och jag har blivit flyttad från akutavdelningen till en vanlig avdelning nu ikväll. Jag har haft en sån enrom tur och är tacksam för det.
Imorgon kommer dom göra en speciell avlastningsgördel (eller vad det kallas) för min rygg.

Har även haft en känslomässig berg och dalbana idag. Samtidigt som jag är överlycklig av att ha klarat mig så otroligt bra så har jag varit så förbannad över att någon som varit så otroligt oansvarig i trafiken har förstört så mycket för mig.
Hade sett så enormt mycket fram emot att få köra alla etapploppen här bort i Mars månad och Redlands i April.
Idag har jag även känt hur bilen smäller till mig bakifrån och föreställer mig hur jag flyger i luften. Ska se om jag kan få någon att prata med här borta angående det.

Men som sagt är jag vid gott mod. Mina besökare hade med sig kaffe och kaka vilket ALDRIG är fel :)

Försökte ladda upp bilder men uppkopplingen är inte den bästa här!