Det var otroligt skönt att vara med och fajtas om dom riktigt fina placeringarna i ett så pass hårt lopp. Fick gräva djupt dom sista 5 km upp mot mål men det var det helt klart värt.
I Söndags skulle vi köra ett GP lopp i utkanten av San Diego. Jag rullade ut på morgonen för att rulla bort lite stela ben men kunde snabbt märka att dom var trötta efter gårdagen. Vi kom till start och man var inte allt för sugen på att köra. Men så fort nummerlappen kommer på ryggen så händer där något i huvudet.
Det skulle köras 75 min på ett 1.4 km långt varv. Första 20 min satt jag mest och försökte få gång benen. Därefter tog jag mig framåt i fältet och lyckades knippa ett spurtpris halvvägs in loppet. Den lilla skåningen mot dom stora amerikanerna. :) Med 7 varv kvar kom 2 man iväg och jag förstod snabbt att detta var farligt. Så jag attackerade från fältet och fältet var nöjda med situationen. Men tyvärr så kunde inte min lagkompis sitta stilla i klungan utan skulle brygga upp till mig, vilket han dock lyckades med. Men att vara 2 man upp när de stora lagen bara 1 man där framme är inte så lyckat. Så vi blev tyvärr hämtade med 3 varv kvar. Jag ramlade genom fältet helt färdig och ser att vår spurtare sitter långt ner i fältet. Blev helt galen att han satt så långt ner så skällde ut honom och drog upp honom inför spurten. Sen var jag totalt slut. :)
Idag känns det som man blivit överkörd av en bil samtidigt som man har druckit för många öl ;)
GP´t!
utbrytningen från start!
Det gör ont att cykla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar