Lång dag!

Helgens väder var väldigt skiftande. I Lördags så regnade det ett tag, sen var det snöslask och till sist så var det ren snö som föll från himmeln. Så det fick bli lite styrketräning på förmiddagen och sen lite intervaller inne på trainern på eftermiddagen. Igår var det något kallt men solen värmde skönt så det blev en tur på 200 km, ja okej 199 för vara ärlig. Med lite insprängda lagtempo intervaller. Börja känna mig på gång igen så ska bli otroligt roligt att få komma igång och tävla snart igen.

Men tävlandet beror lite på när mini Patrik hade tänkt sig att anlända. Enligt den fantastiska appen så skulle mini anlänt i Lördagens. Men det verkar vara fel på appen då inget har hänt än. Men måste erkänna att det är spännande att gå runt och veta att man kan bli pappa när som helst nu.
Stora delar av laget befinner sig på Mallorca och hade tävlingspremiär i Lördags. Trots premiären så blev det en 8:onde plats. Riktigt bra kört av grabbarna.

Måste väl skriva ett par rader om Milano- Sanremo också. Det är coolt att se att en sån gammal gubbe som Lucca Paolini sitter och kör som han gör. Hoppas laget bjuder honom på lite glass eller en god öl efter mycket väl genomfört arbete. Sen är det bara att ta av hjälmen och gratulera John Degenkolb. Den som vinner MSR är stark så enkelt är det.
Personligen hade jag hoppats se Filippo Pozzato göra något stort men jag får vänta ett tag till. Måste iallafall älska de engelska kommentatorernas smeknamn på honom. The italian playboy.

Killen har stil och givetvis kör han med classic styre. Samma år som han var italiensk mästare så bodde jag och en kompis med Katusha under 2 etapper i girot! 

Fint väder och nytt samarbete!

Det är helt otroligt vilket underbart väder det har varit denna veckan. På dagens distanspass så visade kvicksilvret hela 13 grader. Så det fick givetvis bli en snabb kaffe på dagens tur i solskenet. Men dom har väl tyvärr lovat sämre väder till helgen. Men det tar vi då.

Igår körde jag 20 st 30 sek igen och det var hårt efter Tisdagens distans med inlagda intervaller. När jag kör 20x30 så kör jag på ganska tunga växlar och ska hålla ca 650 i snitt på 30 sek. Dom första är inga problem med när man kört 12-13 st så börjar det ta emot ordentligt. Dessa intervallerna ger bra power i benen.

Hade ett otroligt bra möte igår med Granitbiten som är ett företag som säljer Amerikanska Clif Bar och Superfeet här i Sverige. De kommer förse mig med Clif Bar och i går fick jag sulor från Superfeet.
Testade cykelsulorna idag och det kändes bättre än jag förväntade mig. Innan har foten känts ganska platt i cykelskon men med dessa sulorna så känns foten väldigt stabil. Något korrigerades och stöttades upp med hjälp av sulorna för jag har träningsverk i ben och rygg efter dagens pass. Kan inte minnas när detta hände senast. Har man problem med fötterna, knäna eller ryggen så tror jag dessa sulorna kan hjälpa mycket. Superfeet sulor finns inte bara för cykel utan dom har sulor för alla sorters aktiviteter som kräver något typ av sko.
Ska köra med dessa ett tag nu och ge en ny åsikt om ett par veckor.
Tror så pass mycket på Superfett så Visom kommer börja sälja dessa inom kort.

Vill man testa Clif Bar så säljs de redan i webshopen och i butiken:

http://www.visomcyklar.se/tillbehor/energiprodukter/clifbar-c-283-1.aspx

Sulorna som ska testas!

Från Måndagens pass!

Hallandsåsen, fina watt och nya däck!

Har blivit en hel del fina pass sen jag skrev här i bloggen senast. I Lördags var jag uppe på Hallandsåsen och körde ett riktigt fint pass med trevligt sällskap. Tror vi prickade in 9 backar där borta varav Hasslövsbacken togs 2 gånger på rätt väg. Man kan välja att köra den enkla vägen eller så svänger man vänster in i skogen efter ett tag för att få lite mer smärta i benen.
Tryckte på ordentligt en av gångerna uppför den backen och totalt blev det 5 min. Under dessa 5 min så  producerade benen 426 watt i snitt. Hade nog kunnat pressa ut ytterligare 10-15 watt om man gått in för det till 100%. Får testa det nästa gång jag är där uppe :)

Stora delar av laget är i skrivande stund på Mallorca och finslipar formen inför säsongen. Ser ut som dom får riktigt bra träning där på ön. Det blir svårt att överträffa fjolårets succé säsong med Argon18 men tror vi kan göra en minst lika bra säsong.
istället för att vara på Mallorca så har jag min mobiltelefon i högsta hugg för att vänta på samtalet från min sambon där hon säger att det är dags att köra till BB för att bli föräldrar.

Har fått ett par av Schwalbe´s nya Durano däck som ska vara ett toppen däck för de som cyklar mycket men ändå vill ha ett lätt rullat däck. Givetvis kör testar jag ett par 25 mm däck. Återkommer längre fram om hur långt däcken har klarat att rulla.
Efter 4-5 pass så känns däcken riktigt bra och dom har otroligt bra väghållning. Funderar ni på att köpa däck framöver så testa att köpa 25 mm däck, lovar att ni inte bli besvikna.

Däcket som testas!

Nya kläder och ny cykel!

Var och hämtade mina nya fina Argon 18 kläder denna veckan samt min nya cykel. Så det blev en premiär tur på cykeln i förmiddags. Det är samma cykel som i fjol en Gallium Pro men valde att köra med Ultegra Di2 istället för Dura-Ace mekaniskt.
Det gör ont i mitt hjärta att behöva köra med Shimano men börjar vänja mig vid det nu. Det är 5:e året jag tävlar på Shimano nu. Men hjärtat kommer alltid tillhör Italien och Campagnolo :)

Lite bilder på dom nya kläderna och cykeln:

Fint väder denna veckan!

Cykeln under justeringar!

Fick en del kläder!

Har kört 2 längre distanspass denna veckan och 1 intervallpass med 20x30 sek. Att 30 sek kan vara så jobbigt kan har man svårt att förstå. Men det tar ett bra tag att komma igång efter man kört dessa intervallerna. Sen idag blev det lugnare pass för att ställa in cykeln så den är perfekt.

Nu väntar hemmagjord pizza och en Birra Moretti!

Verkligenheten i Sverige och en ny cyklist!

Ja då är man tillbaka i vardagen här i Sverige igen. Sen jag landade i Tisdags så har jag tagit det lite lugnare med träningen. Jag började med vinterträningen tidigt och har haft 6 intensiva veckor i USA med fin form. Så för att hålla en bra nivå hela säsongen så tror jag det är viktigt att ta ett kortare uppehåll. Så får kroppen en chans att återhämta sig och anpassa sig till tidsomställningen. Rullade lite lätt i Torsdags och körde en fin runda i solen igår så helt stilla har jag inte suttit.

Men från och med i morgon så rullar träningen igång mer seriöst inför resten av säsongen med Argon 18 Scandinavia. När första tävlingen blir med Argon är lite oklart då jag och min Sambo väntar barn. Går allt som planerat så blir första tävlingen med gänget i början av april i Belgien. Men det viktigaste är att barn, sambo och jag mår bra innan jag kan åka iväg. När det än blir så känner jag mig väldigt förberedd inför resten av säsongen. Känns skönt att ha ett bra självförtroende och en fin form i bagaget från USA.

Det är ett helt nytt liv som väntar och jag ser fram emot allt vad det innebär. Det kommer bli ett otroligt spännande och bra år på alla sätt och vis.

Nu väntar sängen så man orkar ta sig upp i morgon för att hoppa upp på cykeln.

Tillbaka på Svensk mark!

Sammanfattning av USA äventyret!

Ska försöka sammanfatta USA resan så enkelt och bra i detta inlägg. Tiden i USA har varit otroligt bra utan olycka denna gången. Boendet ligger perfekt när man ska ut och träna. 2-3 min så är man  ute på vägar som tar en upp i bergen eller ut i den amerikanska öknen.  Min favorit runda tar en över 2 berg och tar ca 5 h. Man man kommer upp på 1600 möh.

Kom över med en bra form efter en vinter med fokuserad och hård vinterträning. Tyvärr missade jag lite på första linjeloppet men efter det gick det otroligt bra. Hade en dålig dag under UCLA road race som var ett av de loppen jag ville köra riktigt bra på. Men facit blev bra ändå:

1 - seger

1 - 3:dje plats

1 – 4:de plats

plus ett par spurtpriser på diverse GP lopp. Segern kom i hamn på ett mindre linjelopp som tyvärr blev nerkortat pga riktigt dåligt väder. Banan var riktigt hård med 3 backar varav en var ca 10 min lång mot slutet av varvet. I det stora hela så är jag otroligt nöjd med formen och resultaten där borta.

Har som jag skrev innan haft lite problem med materialet under 2 tävlingar. På den ena satt jag i täten och skulle köra om segern när lyften gick ur däcket. Tror faktiskt att en pallplats som försvann samtidigt som luften försvann från däcket i det loppet. Gruppen jag satt i skulle köra om segern.

Sen hjulhaveriet/dåligt däck på Chico var inte heller helt lyckat. Men tyvärr kan man inte göra så mycket åt dessa saker. Men likväl blir man besviken och irriterad när det väl händer. Det är bara att glömma dessa 2 loppen och ta med sig det som har varit bra.

Förutom cyklingen är det en avslappnad och skön miljö att vara i. Trivs otroligt bra och känner mig som ”hemma” där borta. Familjen som jag bott hos har varit helt fantastiska och hjälp mig på ett imponerande sätt. 

Hur är då nivån på Amerikansk cykel?

Fick hjälp att packa cykeln!

Den varierar otroligt mycket. På alla GP så är det otroligt bra nivå och det är det stora där borta.

Linjeloppen varierar lite mer. UCLA linjeloppet och det loppet där jag blev 4:a hade otroligt bra startfält med de Amerikanska conti lagen på plats. Sen är där mindre linjelopp precis som här hemma. Men där är alltid 10-15 cyklister på dessa lopp som håller bra väldigt bra klass. Linjeloppen är överlag betydligt hårdare än här hemma tex. Oftast lägger man in en längre backe och några kortare för att få en hård tävling. Så är där 60-80 startande så hoppar hälften av i alla fall.

Då México bara ligger ett par timmar från LA så kommer där en hel del duktiga cyklister därifrån och kör tävlingarna i USA.

Chico stage race var det största loppet jag körde där borta med runt 170 startande.

Så får att sammanfatta det enkelt så har det varit en fantastisk tid.

Vad som händer framöver nu tar vi på längre fram. Nu väntar sängen då man fortfarande går på amerikansk tid.

Chico stage race och hemresa!

Det har hänt en massa sen förra inlägget och tiden har bara flugit iväg. Men börjar med etapp 2 på Chico stage race.

Vi skulle köra ca 140 km med 13 km grusväg totalt. Det var ett stort fint startfält som rullade iväg på morgonen. Tyvärr förstördes min dag som så många andras av problem med däck och hjul. Mitt bakhjul gick åt skogen i början av grusvägen men kunde inte göra något åt det förrän efter grusvägen och då var det tyvärr försent. Där var total kaos på grusvägen med punkteringar, vurpor och mekaniska problem. Så det slutade med att vi blev en grupp på 50-60 man som först försökte jaga ikapp förstagruppen men efter 40-50 km så gav vi upp och vi rullade till mål. Det var otroligt surt att detta hände men vissa saker kan man tyvärr inte styra över. Var knäckt ett bra tag för jag ville så gärna avsluta med flaggan i topp.

Dagen efter var det dags för ett nytt nederlag. Ett tempo på 16.6 km skulle köras. Kan inte säga att jag tränat mycket på tempocykeln men trodde att jag skulle kunna klämma till ett helt ok lopp. Allt gick perfekt dom första 10 min sen började ryggen göra ont och efter det började benen domna bort på ett obehagligt sätt. Så halvvägs gav jag mer eller mindre bort.

Tyvärr är väl detta sviterna från olyckan förra året.  Även detta är surt men det är bara att acceptera.

Så istället för att köra GP loppet så fixade jag så jag kunde komma ner till LA 6-7 h tidigare och få en behagligare resa hem.

Så denna tävlingshelg gick inte riktigt som jag hade planerat. Har haft  lite oflyt med punkteringar och mekaniska problem på tävlingarna.

I skrivande stund sitter jag på Heathrow och väntar på sista flyget  som ska ta mig till Sverige.

En längre sammanfattning av hela USA resan kommer i morgon så håll ögonen öppna J