Förra tisdagen och onsdagen så kände jag för första gången att löpningen började stämma. Då gjorde jag det klassiska felet att pressa kroppen allt för hårt. På onsdagens löp intervaller så kändes det väldigt bra och jag pressade på men det blev för mycket för min vänstra häl. Jag sprang intervallerna på 3.25 tempo vilket i backspegeln är på tok för snabbt för mig just nu. Sen blev man förbannad på sig själv att man inte är klokare efter nästan 20 år inom elitidrott. Men när hornen i pannan tittar ut så försvinner allt förstånd, tyvärr.
Imorgon väntar en sväng till sjukgymnasten för att se om han kan hjälpa mig lite. Tror dock inte att det är så farligt. Så är nog snart ut i löparspåret igen. Kan erkänna att det tar på psyket att bli skadad gång på gång. Men zoomar man ut lite så är det trots allt bara idrott.
Därför har den senaste tidens löpning blivit utbytt mot crosstrainer. Så igår blev det 5000 m i bassängen innan jag total slaktade mig själv på crosstrainern. Hade inte en aning att man kunde bli så trött på en sådan maskin men nu vet jag det också :)
Idag blev det nästan 5 h på ett kallt söderslätt. Första timmen var lite obehaglig på vägarna men sen försvann snön och man kunde köra säkert på nästan alla vägar. Så trots skadan så blev det en bra helg med träning.
Har under helgen fått klart vilket cykelmärke som jag kommer köra på i år, men jag väntar lite med att avslöja detta. Men kan säga så pass mycket att det är inte cykelns fel om jag inte kör snabbt.
Blev medlem på en facebook sida som handlar om cykling på 60-70-80 talet och med stort stolthet så figurerar där mycket bilder på pappa. Hittade en här när han är på någon samling med landslaget.
Efter dagens träning så blev det en tur till isbanan på torget. Både pappa och dotter blev trötta i benen. Har man åkt skridskor så är det obligatoriskt att ta en fika.
Hockey takterna sitter fortfarande i.
Nu väntar soffan för resten av kvällen.
Ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar