92 år ung och vet vad han pratar om!

Då var man tillbaka i kylan och vardagen här hemma igen. Borta bra men hemma bäst stämmer väldigt bra och ännu bättre efter att Lova kom.  

När man öppnar dörren och där spring fram någon som säger pappa. Det är magiskt.

Förövrigt är där många spännande bollar som är i rullning på alla håll och kanter. Kan jag bara lyckas att få några av dessa i mål så blir 2017 väldigt spännande. Både för mig som idrottsman, företagare och som privatperson.

Igår så fyllde en av mina största förebilder 92 år. Det är Farfar Börje jag pratar om. Han är 92 år ung och cyklar ca 1.5 h varje dag, Kör bil (kanske på gränsen nu) och köpte nyligen en iPad så han kan hänga med.

Det är otroligt hur man vid 92 års ålder kan vara så pigg i både kropp och knopp. 

Han har haft stor betydelse för cyklingen i Skåne. Inte som aktiv utan som ledare och ordförande.

När man pratar cykling med honom så har han en klar blid om vad det handlar om: Cykling handlar om att köra från sin kompis oavsett om det är träning eller tävling. Dom som säger något annat ljuger. J

När man tänker lite mer på det så stämmer det ganska bra. Hur ofta sitter man inte på träningar där folk hela tiden ska vara halvhjulet före sin kompis, eller så fort där kommer en skylt så ska det spurtas. När någon går in i väggen så är där alltid någon som blir glad inombords. Eller när man sitter i klungan som ska köra om 14: onde plasten så ska det spurtas som om det vore på liv eller död enbart för att stå före sin kompis i resultatlistan.

Så lite rätt har trots allt den där gubben J

I morgondagens inlägg tänkte jag tyvärr åter igen skrapa lite på ytan när det gäller doping. Pratade länge och väl med en amerikansk reporter för ett stort cykelmagasin nere på Tobago och han berättade en del tråkiga saker. Sen vet jag absolut att man ska ta det med en nypa salt men det han säger ger tyvärr mening när man tänkt på det ett tag.

Nu är det snart helg och det kommer inte köras 1 meter på cykeln denna helg.

Ciao